Samuel Edquist är professor i historia vid Mittuniversitetet, och dessförinnan arbetade han på de arkivvetenskapliga utbildningarna i Uppsala och på Södertörn. Föredraget utgår från boken Att spara eller inte spara (2019), som handlar om hur det så kallade kulturarvet ständigt skapas och omskapas inom det moderna svenska arkivväsendet. Här och nu görs val rörande vad som ska hamna i arkiven för lång tid framåt. Men hur görs de urvalen, och med vilka motiveringar och utgångspunkter? Genom studien läggs fokus på arkivväsendets betydelse som historiekulturell aktör, utifrån premissen att arkivbildning sker i en ständigt föränderlig samtid som skapar spår från det förflutna att relatera till för framtida användare.
I boken studeras i första hand statliga arkiv under tiden från 1970 till 2010. Tiden har sett ett stegrat allmänt intresse för historien och kulturarvet. Den präglas också av en skärpt lagstiftning kring de offentliga arkiven, där arkivlagen som trädde i kraft 1991 innebar en tydligare reglering inte minst av frågorna om gallring och bevarande. Bland annat slogs det fast att arkivhandlingar ska bevaras av hänsyn till ”forskningens behov”. Men vilken forskning är det man sparar för? Och går det över huvud taget att förutsäga vad framtida forskare kan tänkas vara intresserade av?
Samuel Edquist, Mittuniversitetet
